Jag har nu kommer på vad som sårar mest av allt!
Det är när ens Vänner inte tror på förhållandet man är i!

- "Nämen, varför är du tillsammans med honom igen?"
- "Han bor ju där! Du bor ju här! Tror du på allvar att de där kommer att hålla? Tänk efter!!!"

- "De är ju 'dömt' enda från början, Matilda!"

Varför kan folk inte bara sköta sitt eget och skita i mitt?
Och är du man riktig vän, kan man inte stötta mig i mitt beslut?!

Det är verkligen det värsta jag vet när ens "vänner" har mage att sitta och säga sånna saker! Ååh..!
Det är lixom jobbigt redan som det är med avståndet! FAN! Jag blir seriöst riktigt arg av det! Och sårad som tusan!

Men jag tänker göra nåt som (vissa) av mina kompisar inte klarar av! Jag tänker sköta mig själv och skita i andra!
Jag vet vad detta förhållande betyder för mig! Och jag tänker inte göra slut igen bara för att de är avstånd mellan oss och att de i sig är kämpigt!

För denna sortens kärlek är det ärligt talat inte alla som får uppleva! Och jag tänker inte "falla för grupptrycket" bara för att dom tycker att de är 'puckat' or whatever!

Får man chansen till nåt så bra.. Varför inte ta den?!
Det är ju mer puckat att Inte göra det för att man lyssnar till sin hjärna istället för sitt hjärta!

Aja, det var allt för nu!
Take care now! Bye bye then!!